Christmas Fair

Hjalmar försöker lära Selma "vågen". Bra sak att kunna! Tyvärr är de ju lite i otakt men de har ju tid på sig att träna...vi satsar på att de är mer samspelta till EM-fotbollen i Österrike/Schweiz i sommar! Det är "bara" 3 h bilresa till Innsbruck där något gruppspel avgörs...Är det Sverige kan det vara av intresse att rent utav åka dit!?

På lördag är det dags för International School of Modena att ha sin årliga julfest. Man skulle lätt kunna tro att detta speglar skolan och undervisningen men ack, så är ej fallet. Jag tror inte Hjalmar har någon susning om att vi skall till ”gasi” – dagis – även på lördag. Mer involverade och engagerade är dock vi föräldrar och då, fullt förståeligt, vi mammor. Hjalmar går på privatskola vilket, självklart, kostar en och annan slant om året (tack Tetra Pak!) Eftersom vår familj (och många med oss, men långt ifrån alla) inte betalar skolavgiften räknar skolan att vi istället skall skänka, donera och arbeta för att samla in pengar till densamma. Detta är ett vanligt sätt för skolor att samla in pengar på i länder runt om i världen, i Sverige (där vi ”bara” har varit i kontakt med kommunal barnomsorg/skola) är det inte lika vanligt. -Get used to it, menar ansvariga…

Vad är det då som skall göras? Saker skall doneras till barnloppmarknaden och auktionen, maträtter skall lagas och säljas, hantverk (?) skall målas, sys och säljas, lotter till lotteriet skall säljas. Dessutom skall vi donera vin, choklad, ljus m.m. till julkorgarna som går att vinna i lotteriet. Vad har vi gjort? Försökte hitta några leksaker som Hjalmar och Selma aldrig leker med att skänka till loppmarknaden. Det var inte det lättaste då vi gjorde en riktigt bra utrensning innan vi flyttade och skänke sakerna till ett barnhem i Litauen - om sakerna kom fram tror jag att det faktiskt kom till bättre nytta där...När de få sakerna jag kände vi kunde skänka väl var ihop plockade hittade såklart barnen dem och började leka…Seb och jag är övertygade om att det finns, åtminstone, två saker som vi troligtvis kommer få köpa tillbaka om barnen ser dem på lördag…Jag har valt att laga Janssons Frestelse till 20 personer som kommer att säljas på lunchen. Igår kväll satt jag och några andra mammor och sydde, målade och organiserade hantverk, tyvärr blev vi inte klara utan måste fortsätta ikväll. Lotterna är sålda, alla 20 lotterna för 30 Euro, till oss själva. Vem skulle vi annars sälja dem till? Dessutom har vi såklart skänkt några flaskor vin + någon ask choklad till julkorgarna. Det känns som om vi gjort vad vi kan, hoppas bara jag slipper stå i några av hantverk-, mat- eller loppmarkandsstånden när vi väl är där…

Återkommer på lördag hur det hela slutade; om Janssons var uppskattad, hantverken sålda, leksakerna åter i vårt hus – betalda för andra gången och framför allt om vi drog vinstlotten i lotteriet. Vinsterna i lotteriet är tämligen fina; en MaxMara-väska, sex tennislektioner, besök på restaurang i Modena, teaterbiljetter till Fame i Modena och julkorgar…

Tjejhelg

I fredags kom äntligen min syster och två härliga vänner på weekend-besök. Underbart kul för oss alla, Selma och Hjalmar gillar verkligen att ha besök. Det blev ju inte sämre av att tjejerna hade presenter med sig till barnen och diverse Sverige-saken som vi saknar...Själv har jag bara njutit av deras sällskap. Helgen har gått i maten, vinets och shoppingens tecken och självklart: prata, prata, prata...Tyvärr bjöd Italien inte på sitt bästa väder och under vår shoppinglördag öste regnet ner något ofantligt plus att det var dimma (dammigt som Hjalmar säger) och kallt så in i norden. Söndagmorgon när vi vaknade kunde man knappt tro att vi var i samma land och på samma plats. Sol och värme...

Tack för den här gången - hoppas ni kommer tillbaka snart igen...Alltid tråkigt när våra gäster reser hem igen, men snart är det jul (?) och vi reser till Sverige!

Som en blixt från klar himmel!

Alltid är det så att när man glatt berättar hur duktig någon är, påpekar att livet är härligt och bra - då händer det! Det ändras! Som tur är är det i detta fall inget allvarligt men nog snopet ändå. Skrev tidigare att Hjalle lagt bort nattblöjan och vi var så glada och han så stolt, men såklart, så fort inlägget var publicerat så hände olyckorna...precis som om någon sitter och ser att livet flyter på för enkelt och lätt och så skall det ju inte vara - vi människor måste ju kämpa och inte glida fram på räkmackor...Likadant var det med inbrottet i bilen (som vi/jag hade för en månad sedan) tidigare samma dag satt jag och tog en kaffe med en kompis och jag sa till henne att jag kände mig trygg här i Formigine, Modena, Italien och vad händer...Jo, 2 h senare gör någon inbrott i bilen...Vem är det som sitter och övervakar oss? Kanske skall man hålla sådana här saker för sig själv och inte berätta för andra så att "övervakaren" hör!? Men vad trist! Nåja...vi tar nya tag!!

Italienska tider, försvunna saker och nytt besök

Igår, lördag, var vi bjudna på middag tillsammans med två andra familjer till några vänner. Alla familjerna har barn på Hjalmars dagis och de flesta, alla utom en av männen, jobbar på Tetra Pak. Allt verkade, på förhand, verkligen trevligt men det var ett problem. De andra familjerna hade skaffat barnvakt och värdfamiljen ville att vi skulle komma en tid då deras barn redan somnat…Alltså…klockan 21,00! Det kändes verkligen konstigt att bada barnen, ge dem välling och sedan hålla dem vakna tills vi tänkte köra. Hjalmar tyckte det var mysigt och spännande och trodde att det var mitt i natten. Selma somnade i bilen dit och väl där slog vi upp resesängen och hon sov sig igenom hela middagen/kvällen och natten. Hjalmar lekte lite med barnens leksaker och såg på film tills han somnade i soffan. Alltså, en lyckad kväll både ur social- och ur föräldrasynvinkel. När vi sent på natten begav oss hemåt blev alla involverade att bära, klä på och packa in…kändes som om vi varit borta i en vecka istället för 5 h när vi insåg hur mycket saker vi varit tvungna att ta med. Men absolut värt det!

En annan sak vi insett är att två, vitt skilda saker, försvunnit sen vi flyttade ner till Italien. Vi anklagar inte någon (varken ”flyttgubbar” eller andra) men är konfunderade. En örontermometer och Hjalmars vinterjacka är bara borta. Vi har vänt upp och ner på hela huset och alla ej uppackade kartonger…men vi finner dem ej. Är de någon som vet var de finns så hör av er!

Nu väntar en ”hektisk” vecka av coffeemornings med mammorna, ladies night out med dem samma och fram för allt förberedelser in för fredagen då ÄNTLIGEN min syster och mina två goa vänner E och M kommer på besök!

Att sova med barn...

Hjalmar och Selma myser i lövhögen i trädgården...Vi har 4 träd i trädgården och de hade massor av löv som numera ligger på marken...

Visst går det att sova med barn i huset, men vissa nätter är det rena "High Chaparall" hemma hos oss...Det vill säga att Seb och jag mest springer omkring och aldrig börjar natten på samma plats som vi avslutar den...

Ni som varit med oss länge vet att Hjalmar nästan aldrig blir trött - det är förändrat. Numera somnar han hyfsat tidigt (runt 20.00) och sover sig oftast igenom hela natten, ibland kommer han traskande in till oss men somnar om lika fort som han lägger huvudet på kudden...Ibland sover han så länge att vi måste väcka honom på morgonen, runt 7.30, för att hinna till dagis i tid. Det känns inte helt bra att väcka ett barn som sover - "väck aldrig den björn som sover", brukar man väl säga...Dessutom har Hjalmar slutat med nattblöja!!! Inte illa för en kille som för en månad sen kissade så mycket i sömnen att blöjan var överfull och inte kunde hålla en droppe till på morgonen. Iallafall, de senaste två veckorna har han varit utan blöja och än ingen "olycka" (peppar, peppar...)

Selma då? Just det, det är mestadels hon som är nattproblemet! Innan flytten till Italien var hon en riktig sovare, numera är hon inte det...Finns ju inte så mycket att säga, hon sover men hon gnyr, gnäller och vänder och vrider sig hela tiden. Och vi som trodde att hon skulle vara den som allra minst skulle påverkas av flytten. Av andra nyinflyttade mammor verkar detta vara ett vanligt beteende hos småbarn, så vi hoppas på en snar förändring. Just nu har hon dessutom en läskig hosta vilket inte gör det hela bättre...Nåja, det är väl bara att fortsätta med "hundnätterna", snart har vi hållt på i 2 veckor...Tur att hon är så snäll på dagarna...Ja, det är lite av ett lotteri, ena natten "bara" jag och Seb i sängen (inte så bara det inte:-)) och andra kan vi vara alla fyra...Tur att vi på något sätt ändå njuter av det hela, lite trångt men mysigt.

Tyvärr har vi ingen svensk-tv, Seb tycker att det är lärorikt för oss att titta på italiensk-tv. Jo, lätt för honom som kan italienska sen innan...Så parabolen står allt jämt kvar på sin plats i källaren. Igår fick vi därför följa fotbollsgalan via aftonblandet.se, sydsvenskan.se och tv4.se. Det gick ju bra...vi glädjer oss åt att Zlatan fick bästa priset och undrar om han har jobbiga nätter med sin son...(som är född dagen efter Selma).

         Fam. T:s bild från ligamatchen mellan Juventus och Inter, närmare presentation av den stående spelaren i mitten behövs knappast!

Fars dag

                                          Hela familjen samlad på en bild, till och med mamman...tillsammans med delar av Fam.T.

                                                                                                   Selma firar far...

Idag har vi firat pappan i huset med nybakat bröd till frukost, lunch på en av favoritrestaurangerna och present såklart!

Italien, dagis och kalas

                                                     Det är inte alla fans som bråkar...

Italien har verkligen sina bra sidor bl.a. skall man ju inte klaga på fina råvaror som skapar god mat, goda drycker, härligt landskap, ett behagligt klimat (igår hade vi nästan 20 grader varmt) och ett folk som är hjälpsamma och trevliga. Dessutom gillar vi skarpt att folket i Italien umgås över generationsgränserna på ett annat sätt än vad man gör i Sverige. Här är det inte 18-35-åringar som ”äger” stadens gator och torg kvälls- och nattetid – utan det gör alla tillsammans. Kvällstid är sannolikheten precis lika stor att möta en ungdom på stan som att möta en person i våra mor- och farföräldrars ålder och nästan aldrig stöter man på någon som är berusad...(men självklart händer det skit här också, vi är inte naiva...)

Vi har nu varit här i lite mer än 2 månader och det mesta har börjat falla på plats, men fortfarande är det något som inte fallit på plats och det är mitt och barnens godkännande att just få vara i Italien under en längre tid. Eftersom vi (Seb och jag) inte är man och hustru på papper, sambo vet de knappast vad det är :-), måste jag bevisa att jag har egna pengar så att jag inte börjar be staten om bidrag snart. Eller så måste Seb bevisa att han försörjer mig…och det gör han ju, men det är svårt att bevisa för italienarna. Ett skrivet intyg från Seb hjälper föga. Vi fick i alla fall åka till kommunen för att skriva på papper men byrån som hjälper oss med detta hade missat ett papper (som just berörde mig och barnen) och där blev vi stående i 2 h och skickades mellan olika personer. Till slut var det 4 personer som stod och funderade på om de skulle godkänna oss eller ej…Sebs godkännande var snabbt fixat men jag och barnen blev ej godkända och är alltså i landet lite illegalt kan man säga… Så snart en ny blankett skickats hit så skall det dock lösa sig…Tänk så fort det gått om vi varit gifta…men då hade vi (jag) ju inte haft det att drömma om…

Selma har börjat lite smått på dagis, dels för att träffa andra barn och dels för att jag skall skriva uppsats, börja på italienskkurs och i januari dessutom börja undervisa i svenska på den internationella skolan i Montale. Kommunalt dagis är klart Montessori influerat, inte konstigt med tanke på att Maria Montessori kom från Italien. Avdelningen består av ett stort rum som är avdelat i olika sektioner med hjälp av bokhyllor, stora kuddar, leksaksspisar, draperier m.m. Allting finns och är på barnens nivå – det finns inte ett bord eller en stol anpassad för de vuxna (förutom skötbord). När barnen äter sitter de vid små och låga barnbord på små barnstolar och där får fröknarna och föräldrarna glatt klämma sig ner (tacksamma för att de vuxenanpassat några av stolarna genom att de tagit bort armstöden – annars hade det varit troligt att stolarna suttit kvar när man reste sig…) Av leksakerna är Selma mest förtjust i bollhavet eller madrass- och kuddavdelningen. Selma verkar trivas med sin ”tata” (fröken) men är inte riktigt nöjd med maten som de serverar, Selma anser det vara mycket viktigare att organisera och möblera runt bland barnens stolar, bord och sängar…eller klättra upp på sin stol för att sedan fortsätta upp på bordet än att äta…Underbart bordsskick!

Idag (det var igår) är det dags för Hjalmar att gå på ännu ett kalas. Kalaset äger rum i en bokaffär inne i Modena och enligt bilder på butikens hemsida kan jag jämföra den med Meg Ryans karaktärs butik ”Shop around the corner” i filmen Du har mail där hon spelar mot Tom Hanks. Vi får väl se om hemsidan ljuger eller talar sanning! Om nu Hjalmar reflekterar över detta, han har ju knappast sett filmen och brukar vara mer intresserad av maten, leken, kompisarna, presenterna och godiset då det vankas kalas! Det blir nog pappa Seb som får ta ansvaret för huruvida butiken är värd ett extra besök av mamma Nina. Hjalmar kom hem och var nöjd med kalaset eller brottningsmatchen som det senare blivit…Titta på bilderna och se hur butiken såg ut, den är nog värd ett besök av mig! (Ursäkta tempus-kladdet i detta inlägg! Skrevs igår, uppdaterades idag...och jag som är svensklärare och allt!)

Redan november

Lovet har varit bra. Plask och lek är toppen tycker Hjalmar och han längtar redan till imorgon då det är dags igen. Selma och jag, som håller till i badhusets café, tycker att det kunde ha varit enklare…Iallafall tycker jag det. Selma har fått smak för glass och kommit på att det är en god muta som mamman ibland tar till för att hon skall hålla sig någorlunda lugn. Så först stökar hon och sen går hon triumfierande fram till glassboxen...Genomskådad av en ett-åring…

Hjalmar valde att avstå Halloweenfesten med motivationen att han tyckte inbjudningskortet såg läskigt ut, rätt så skönt tyckte vi föräldrar som slapp införskaffa eller skapa monsterdräkt. Halloween fick vi dock smaka lite på. Sen onsdagskväll, runt 21.30, och barnen sov sedan länge, ringde det på portklockan och vi hörde barn som skrek "trick or treat". Innan vi kommit i väg och kommit ihåg att vi skulle ha med godis ut hade Halloweengänget försvunnit längre ner på gatan. Vi gick ut för att titta på dem och jag blev klart förbluffad.Det var ett gäng barn på ca. 8 st och ingen var över 5 år. Jaha, där spatserade de omkring på sena kvällen…Ja, det är bara att acceptera att italienska barn (och familjer) har andra rutiner och tider än vi. Charmigt men annorlunda!

Torsdagen tillbringade vi med promenad i en närliggande nationalpark tillsammans med en familj från Tyskland. Verkligen härligt att komma ut i skog och mark, det är något som vi ofta saknar och känner att Italien, iallafall i vår region, inte har att erbjuda. Efter promenaden fann vi en bondrestaurang som erbjöd god och robust lunch i härlig miljö. Våra tyska vänner har tre barn, en dotter som är runt 13 år och inte var med denna dag, en son i Hjalmars ålder och en dotter som är lika gammal som Selma. Kan ju knappast inte bli enklare nästan. Trevliga och lättsamma och spontana är de med vilket gör att vi känner på oss att vi kommer att träffa dem med hela familjerna med jämna mellanrum, mamman träffar jag redan nästan dagligen. Hjälpsamma är de också och lät oss köpa loss lite ved av dem så under helgen har vi eldat flitigt i öppna spisen! Supermys!

Under fredagen kom delar av familjen T från Bjärred på besök, blixtvisit kan man nästan säga. Men med tanke på att de var fem timmar försenade från Kastrup och därför anlände först sent på fredagskvällen för att åka vidare på söndagsmorgonen igen fick vi trots allt hunnit med mycket! Otroligt roligt och mysigt var det också! Sitter nu och avundas deras stora upplevelse att se derbyt mellan Juventus och Inter. En match som inte ens sänds i italiensk tv men däremot i Sverige har jag hört…inte sanning – så nära men ändå så långt ifrån! Den matchen hade verkligen kunnat bli en bra avslutning på en härlig vecka och en kanonbra helg! Om nu Inter vinner och Zlatan gör mål vill säga…