Piffat upp barnens rum

Jag har alltid gillat "väggord" men som vanligt har jag svårt att bestämma mig och just bestämma vilka ord som skall skrivas...köpas...och det kostar ju en del...

Idag tyckte jag att barnens rum borde piffas upp och här ser ni resultatet. Lite snett på sina ställen men det skall vi fixa till och rummen är aningen stökiga, men både Hjalmar och Selma blev nöjda och stolta över sina namn på väggen...

Ingen helgresa

Tyvärr fick vi inte tag på något rum på det tilltänkta hotellet i Andalo över helgen, istället stannar vi hemma och fortsätter kurera oss. För som av en tillfällighet har nu barnens baciller intagit sig min kropp och jag känner mig lite låg.

Helgen kommer istället att bestå av cykelutflykter till diverse (alla) lekplatser runt om i Formigine och lunch på agriturismo tillsammans med fam. H på söndag. Tyvärr har det fina och vårlikande vädret redan lämnat oss och idag har vi en kall och ganska dimmig luft utanför fönstret. Därför lutar det åt film framför öppna spisen under eftermiddagen och kvällen.

Vår i luften?

Idag har solen strålat och himmlen varit härligt blå. Underbart! Detta underbara väder gör att man blir på strålande humör och pigg som en mört. Så idag har jag (och Hjalmar) försökt skapa lite vårkänsla i vårt hem genom att storstäda och handla ett stort gäng blommor. Jag är ju ingen inredare (eller fotograf, pärlhyacinterna är ju lite vingklippta) men blommor gör ju verkligen skillnad!

Bara för att kolla på vad solen bjuder på för värme plockade jag ner termometern från sin skuggiga plats och satte den på den soliga delen av köksterassen och se vad den bjöd på!

Mina vårlökar har också kännt av våren och börjat titta fram. Nu skall man väl inte sitta här och tro att våren är kommen redan i januari men vi njuter så länge det varar för denna stund...

Läkarbesök, igen.

Idag åkte vi till vår läkare i Maranello för att hämta Selmas friskintyg. Redan när vi parkerade bilen började Selmas underläpp darra och hon började gny lite. Stackars tös, att vara så skrämd för läkare redan. Väl uppe i väntrummet satt hon tryckt intill mig medan Hjalmar röjde runt...han var inte speciellt sjuk då inte...Kort efter att vi kommit dit kom en mamma in med sin dotter, som jag kan lova hade över 40 graders feber. Jag har sällan ett så ynkligt, glansigt och svettigt litet barn. När det var vår tur tittade mamman och läkaren lite menande mot oss och jag lät dem gå före. Efter en stund kom de ut igen och om jag förstod allt rätt var de beordrade att fara till Policlinico (Barnsjukhuset) i Modena. Trots att Hjalmar och Selma vid detta laget nästan vält hela väntrummet så kändes det som ett bra beslut.

När det sedan var våran tur så kunde det ju gått ganska snabbt men eftersom Hjalmar blivit hemskickad från skolan kände läkaren att hon kunde kolla honom. Hjalmar var superduktig och skrattande kollade hon ögon, hals, öron och lite annat. Hjalmar låg stilla på britsen, bästa killen! Det var inget större fel på honom men hon tyckte att han kunde stanna hemma resten av veckan då han var lite röd i halsen. Så nu är vi tillbaka inne i huset igen!

Kvällen skall nu ägnas åt att leta helgutflykt och påskresa.

Nåja...

      Att sysslesätta sjuka barn är inte alltid lätt att göra...Men med datorspel (i lagom dos) och allt för svårt pussel försvinner några minuter.

Dagen blev inte riktigt som vi tänkt oss, inte för mig och Hjalmar iallafall. Efter att jag lämnat Selma kände jag en härlig vårkänsla och jag bestämde mig för att åka in till Modena och njuta efter veckan hemma. Väl i Modena träffade jag bästa Å och vi tog en kaffe tillsammans. Ganska snart efter att kaffet var uppdrucket ringde Hjalmars skola och meddelade att Hjalmar borde hämtas. Trött, blek och ganska ointresserad sades det. Jag körde dit och hämtade, men väl hemma verkade han varken det ena eller det andra...

Nåja, jag bestämde dock att han får vara hemma resten av veckan, bara på det igen. Längtar tills gullungarna är helt friska igen. Hoppas på en härlig helg, vi får väl se vad den har att erbjuda.

Äntligen idag!

Idag är alla på benen igen och snart är vi inne i den dagliga lunken efter 1,5 vecka hemma. Hjalmar var lite spänd när bussen kom imorse för att hämta honom men Selma har nu tjatat i 2 h att hon vill till dagis så det är väl dags att ge sig av dit. Själv vet jag inte riktigt vad jag skall göra!

Fortfarande hemma

Det börjar bli en riktig följetong det här, sjukstugan alltså. Idag, tisdag, är det mer än en vecka som vi varit hemma. Ganska mysigt men också ganska trist. Selma skulle kunnat gå till dagis redan igår men reglerna säger att hon måste ha ett friskintyg från sin läkare eftersom hon varit hemma mer än fem dagar i sträck. Selmas riktiga läkare var nu tillbaka men eftersom det inte var hon som undersökt Selma var hon tvungen att läsa på sig om sjuktillståndet och penicillinet. Och eftersom jag ändå är "hemmafru" så kunde Selma vara hemma till onsdag iallafall, ansåg hon. Läkaren har ju rätt, jag är ju hemma, men Selma är ganska uttråkad kan man säga och saknar sina kamrater.

Hjalmars feber är borta sedan i går eftermiddag. Idag har vi feberfri dag (hoppas jag) så han kan återgå till skolan imorgon.

Efter många dagar hemma så njöt jag faktiskt av att åka och storhandla i går kväll. Och vilken överraskning jag fick då jag kom hem 1 h senare. Hjalmar sov och Selma var på god väg...Vid detta tillfälle var klockan endast 19,20 och 10 minuter senare sov även Selma. Är det så här andra barnfamiljer har det, tänkte Seb och jag och tittade på varandra. Att barnen sover redan runt 19,30!? Det hör verkligen inte till vanligheterna hemma hos oss.

Mer feber

                        Under lördagen lekte Hjalmar och Selma sjukhus och doktor, det är så kul att se dem leka tillsammans.

Alla trodde vi att Selma var på G att bli bra men natten mellan torsdag och fredag återkom febern i stark styrka och efter konsultering med diverse mammor europa runt och svenska sjukvårdsupplysningen så valde jag att ringa vår barnläkare. Oftast brukar detta vara Sebs uppgift men dagen till ära var han på kurs och därför icke anträffbar. Jag ringde, läkaren inte där utan ger ett telefonnummer till "vikarierande" läkare. Efter att ha lyssnat av telefonsvararen x antal gånger (för att få telefonnummret rätt) ringer jag vidare och genom ett trollslag funkar italienskan så pass att jag, vips, har bokat läkartid.

Vid denna tiden förra året var Selma också sjuk och vi gjorde ganska många besök på läkarmottagningen. Denna gång anade Selma ugglor i mossen ganska snabbt och snyftandes och skrikandes tog vi oss igenom väntetiden och läkarbesöket. Diagnosen: Luftrörskatarr. Nu väntar penicillin och ytterliggare några dagar hemma.

Ganska snabbt efter att penicillinen sattes in blev Selma bättre och helgen har varit bra. Härlig sovmorgon för hela familjen, till kl. 9,00, på lördagen. Fix i huset under dagen och middag/lek m.m. hemma hos familjen H på lördagskvällen. Under natten till söndagen fick dock febern fäste hos oss igen men denna gång hos Hjalmar...Fortsättning följer...

Kanelbullar

Selma väntar på kanelbullar. Hon är klädd i sitt eget förkläde som hon fick i födelsedagspresent av sin mexikanska kompis förra året.

Selmas feber har pendlat mellan 37,5 grader till över 40 grader under veckan som gått. Nu verkar det dock vara på riktig bättring, feberfri sen i morse. Att vara sjuk är ju ganska trist, både för "offret" och för resterande familjemedlemmar. Själv börjar jag bli ganska rastlös efter 4 dagar inomhus, Hjalmar kommer bli ganska besviken då hans playdate i eftermiddag inte blir av pga sjukdomar både hos oss och i den tyska familjen. Så för att överraska honom och glädja honom (och oss andra) lite extra satte Selma och jag tidigare i gång ett kanelbullsbak.

Allt var frid och fröjd tills dess att jag upptäckte att mjölet inte skulle räcka. Vid detta tillfälle hade Selma somnat och närmsta butiken hade siestastängt...Vad gör man då som mamma? Väcker Selma som sovande återhämtar sig från febern? Struntar i baket? (Vilket hade känts så sorgligt i mitt mammahjärta). Eller ger sig ut på språkligt äventyr till grannen? Sist nämnda blev mitt beslut så med italiensk/svensk-parlören i högsta hugg ringde jag på hos grannarna för att fråga efter lite mjöl. Våra grannar är ett gulligt italienskt par i 50-års åldern som bara pratar italienska men efter lite knagglig italienska så var jag tillbaka i köket med en hel paket mjöl och snart doftar huset av nybakta kanelbullar. Mums!

Äntligen handboll

Idag kan vi se Tv4 på nätet. De sänder Kroatien-Spanien live och jag sitter bänkad...än så länge...Handbollspelarna får snart konkurrens av Inter-Roma som spelar kvartsfinal i italienska cupen (tror jag). Måste ju kolla om Zlatan är med, och om han är det, om han är på spelhumör.

Längtar tills imorgon då Sverige tar sig an Kroatien, det blir säkert tufft men jag hoppas verkligen att Sverige är på gång nu!

Nu åter till matcherna...

Grattis!

Idag skickar Hjalmar och Selma massor av grattis till sin goa farfar som fyller jämnt!

(Både Seb och jag gratulerar naturligtvis också, så grattis pappa och svärfar!)

En stycken sjuk Selma

                                          Selma med sina kompisar myser i mamma och pappas säng och tittar på Pippi-film...

Selma är hemma från dagis och försöker återhämta sig från helgens kalas...Sedan i söndagskväll har hon haft runt 40 graders feber (enligt örontermometern-så det skall väl dras av en grad ungefär). Febern sjunker sakta med hjälp av panodil/alvedon men hon är ganska utslagen. Det blir ganska mycket film och bokläsning för vår del och bärande...min arma rygg...

Hjalmars after school activity hade gått bra, enligt honom själv hade han "sprungit så fort att det gick för fort".

Jag hade förhoppning om att få de Sverige slå Spanien i gårdagens VM-match i handboll. Hade bjudit in mig själv till svensk familj med svensk tv, men då det var dåligt väder så fungerar ej Tv-4 så bra så vi följde Idrottsgalan vi svt.se istället. Ganska trist att Tv-4 inte sänder direkt över nätet, dessutom kan man inte se deras program i efterhand heller, inte i Italien iallafall.

Kalas(bra) helg!

Helgen har varit fylld till bredden med kalas för barn i alla åldrar, i alla fall barn i våra barns åldrar. Det hela började i fredags då Hjalmar var bjuden på kalas till tre pojkar i grade 1. Kalaset tog, som så många gånger förr, plats på Oplá. Detta ställe har länge varit Hjalmars paradis och under den senaste tiden har det jobbat sig ganska högt upp på Selmas lista över paradis också. Kalaset var till för Hjalmar men då två av födelsedagsbarnen har småsyskon som Selma gärna leker med så fick vi lov att stanna. Egoistiskt sett skulle jag mycket hellre åkt hem och firat en lugn och skön kväll i soffan. Det var också tanken från början, att jag skulle lämna Hjalmar och att Seb skulle hämta upp honom på vägen hem från jobbet. Men denna fredag var gudarna inte med mig - Seb kändes sig krasslig och tog platsen i soffan och jag fick stanna med Selma och Hjalmar och 1000 andra barn på Oplá i underbara 3 timmar...På lördagens morgon kändes det som om minst 500 av dessa barn fortfarande var kvar inne i mitt huvud...Att utsätta barn för den sortens ljudnivå borde vara bestraffningsbart, problemet är att de inte verkar bry sig på samma sätt som vi vuxna.

Några timmar in på lördagen hade nästan alla barnen lämnat mitt huvud och dagen och kvällen övergick i söndagen då det vankades två nya kalas. Ett för Hjalmar och ett för Selma. Det positiva för det av barnen som inte är personligt inbjudna på kalaset är att de alltid får följa med ändå, barnkalasen brukar bli familjefester - så även denna dag.

Nu, x antal kakor och tårtor och godispåsar senare, tackar vi för oss och blickar framåt mot en ny härlig vecka. En vecka som drar igång med Hjalmars första "after school activity" redan i morgon. Sports Games (en extra timme lek och idrott direkt efter skolan) med Mr G, det kommer förhoppningsvis bli en höjdare! Men fösta blir det dansuppvisning av och med Selma!

Som vanligt...

Efter att nu har varit tillbaka i Italien i två veckor och barnen sedan en vecka är tillbaka på respektive dagis så känns allt som vanligt igen.

Selma har dessutom fått tillbaka sin "italien-hosta" och hostar som attans vid sänggående. I helgen var det så illa att hon t.o.m hostade tills hon klöktes och kräktes. I ett desperat letande efter diverse mediciner upptäckte vi att vi hade luftrörsvidgandespray kvar från förra årets hostperiod och efter att vi nu börjat inhalera den så är det bättre. Men när hostan drar igång låter hon som en ruggigt gammal och sjuk männinska...stackars liten...

Idag har jag jobbat och under en sväng i korridorren träffade jag Hjalmars idrottslärare, Mr G. Han berättade att Hjalmar varit riktigt putt på idrotten idag och han undrade om jag visste vad det berodde på? Nej, kanske trött...men inte har väl Hjalmar idrott på torsdagar, det har han ju på onsdagar och fredagar, kommenterde jag. Uppenbarligen hade idrottslektionerna blivit ändrade och Hjalmar var putt för att han inte hade sin idrottskläder på sig och det var mitt fel hade han sagt. Mitt fel? Hur skulle jag kunna veta? Ahhh, då slog det mig - det var det han försökte berätta för mig i går kväll när han klädde av sig. Att kläderna inte skulle i tvättkorgen, det var ju idrott imorgon igen. Allt detta hade Hjalmar redogjort för Mr G och sen när Mr G sagt att det inte gjorde något att han inte hade sina idrottskläder på sig. Då lossnade det och Hjalmar blev sitt rätta jag i idrottshallen igen...Kanske inte en så högintressant historia men vetskapen om att Hjalmar redogjort för allt detta på engelska gör en mamma (och pappa) otroligt stolt och glad. Stolt att han lärt sig så mycket och glad att han kan förklara när saker och ting inte går hans väg, det gör att vi alla känner oss tryggare.

Varje vecka går Hjalmars klass och lånar böcker på skolans bibliotek. Detta har länge förgrymmat Selma då hon gärna också vill komma hem och visa upp "låneböcker". Hon tar gärna Hjalmars och skriker "Miiinnnn!", vilket ofta kan leda till viss irritation syskonen emellan. Idag sken Selma som en sol (det gör hon visserligen oftast) när jag hämtade henne. Idag sken hon allt lite extra då hon minsann varit på dagisets "bibliotek" och lånat en bok att ta med hem...Så nu blir det att läsa go´nattsagor på italienska...Kanske överlåter det till Seb...

Pulkaåkning

Helgen har passerat med rekordfart men vid närmare eftertanke har vi ju trots allt hunnit med en del, både nödvändigheter och social samvaro.

Fredagkväll hade vi familjen H på middag. Vi körde det enkla (men otroligt goda) konceptet denna kväll och köpte pizza. Efter 1,5 år i Italien och Formigine har vi testat en och annan pizzeria men numera är vi stammisar på Pizzeria Sfozia och där gör de en underbar pizza vid namn Diavola (Djävulen). Stark salami, spansk peppar m.m. gör denna pizza oemotståndlig och nästan beroendeframkallande...

Lördagen bjöd på härligt vinterväder. Tyvärr har nästan all snön smält bort i Formigine men uppe i bergen finns den ju kvar. Vi slog följe med familjen D och körde upp i bergen för att finna en pulkabacke. Pulkabackar är svåra att finna, trots att bergen ligger ett stenkast från oss. Problemet är att Italien tyvärr inte har någon allemansrätt vilket medför att alla de fantastiska möjligheter som vi har i Sverige att bara ge oss ut och upptäcka naturen ej fungerar här. Nästan all mark är privat. Nåja, vi hittade en bra backe, parkerade vi vägkanten och gav oss ut i snön med förhoppningen om att markägaren, om han/hon upptäckte oss, skulle vara barmhärtig. Vi njöt och åkte pulka innan vi tog en enkel lunch på en bar i Pavullo. Markägaren dök ej upp...

Idag, söndag, har vi mest skrotat runt och det kommer vi fortsätta med. Vi har hunnit med en runda till lekplatsen där vi mötte upp en svensk familj vars ena dotter är Selmas dagiskompis. Runt lekplatsen finns en cykelbana så Hjalmar tog med sin cykel och ett av hans missions denna våren blir att lära sig cykla utan pinne. Det går ofta riktigt bra men balansen måste tränas ytterliggare.

Trevlig söndag!

Första dagisdagen

Idag sparkade vi igång vardagen igen. Seb till jobbet och barnen till respektive dagis. Trodde nog att de, iallafall Selma, skulle vara mer reserverade vid lämning men icke. Selma rusade in och när jag skulle hämta henne ville hon inte alls gå hem. Även Hjalmar verkade glad då bussen kom imorse och enligt hans fröken, Miss S, så hade han haft en kanonbra dag tillsammans med sina kompisar.

Igår var det helgdag även här i Italien och det firade vi med lek och restauranglunch tillsammans med familjen H. De stora pojkarna, Hjalmar och W (och ytterliggare en svensk pojke som kom förbi), hoppade och skrek och kramades då de träffades efter nästan 3 veckors lov. Verkligen gulligt och roligt!

Idag har det toksnöat hela dagen! Vi har mer än 5 cm snö och det är härligt. Mindre härligt är att vi bara att vinterdäck på en av våra bilar - det skall ju inte vara snö här!!! Imorgon är min vardag som startar, då skall jag börja undervisa igen.

Hemresa och massor av lek

                 Vi firade "lillejul" i stugan med moster K och kusinerna. Riktigt mysigt att befinna sig ute i skogen med julgran och kamin!

Nu börjar hemmet likna något igen. Kylskåpet hyfsat påfyllt, drivor av kläder tvättade, vissna blommor kastade, värmen påslagen och instängd luft utbytt mot kall vinterluft! Det är alltid skönt att komma hem, och detta hus i Italien är nog det vi alla kallar hemma nu. Det är ju här de flesta av våra saker finns och framförallt våra egna sängar. Första natten hemma sov vi alla ca. 12 h. Det var skönt och behövligt!

Resan ner gick bra; bil från Bjärred till Gedser (ca. 2,5h), båt mellan Gedser och Rostock (1,45h), bil till Berlin (2,5h) sedan biltåget till Bolzano. Tåget gick runt 21,00 och vi var framme i Bolzano 9,00, då var det bara att sätta sig i bilen och köra de 2,5h som var kvar till Formigine...trodde vi...utanför Modena (alltså 15 min från hemmet) hamnar vi i bilkö pga. av stor olycka. Där blev vi sittade i närmare 1,5h. Lagom trist, men värre för de olycksdrabbade såklart.

Idag, måndag, hade vi tänkt köra upp till Monte Cimone och åka pulka/skidor över dagen. Planen var att hyra skidutrustning för hela säsongen till Hjalmar i lördags men bilkön ändrade detta så vi valde att stanna hemma idag istället. Hjalmar och Selma är nog lika glada de, det är mycket lek (mest hela tiden) inne på respektives rum. Igår kändes det som om Hjalmar närmat sig tonåren, varje stund då vi inte åt eller var ute så var han inne på sitt rum och lekte med stängd dörr...(denna liknelse, med tonåren, grundar sig i de historier som Sebs syster brukar återberätta från då Seb var i tonåren...)

          Hjalmar väntar på julklappar. Både Hjalmar och Selma fick så mycket fint och tackar alla involverade och tomten för detta.

Hem ljuva hem

Nu är vi tillbaka i Italien efter 2 härliga veckor i Sverige. Vi har haft dagar (och nätter) fyllda av familj och vänner och massor av skratt och jul- och nyårsmys. Tack alla!

Nu är det dags att återupprätta hemmet här...

Hem h