Lyckligt ovetande!

Igår var jag ute och firande goaste fröken A som jubilerar i dagarna. Tillsammans med ytterliggare en härlig svenska gav vi oss av till en restaurang uppe i bergen, La Cigala, för att njuta av vuxentid, mat, vin och utsikten. Det gjorde vi! Samtalet bytte ofta inriktningar men en av de saker som vi diskuterade var att det är ganska gott att bo i ett land där man inte helt förstår språket...ibland. I detta fall syftade vi på att det är rätt skönt att inte alltid förstå allt det som grannarna EVENTUELLT säger om en och ens hus, bil och trädgård. Att bilen är skitig, gräset oklippt, trädgården översvämmad av leksaker m.m. Lyckligt ovetande alltså...

Baksidan då? Jo, absolut den finns...verkligen...Igår då syster med familj skulle köras till Bologna var bensinen i bilen nästintill slut. Vi tog vägen förbi närmsta bensinmack men den var stängd. Visst, ibland är de ju det. Vi riktade in oss på nästa...Stängd...Nästa? Stängd. Hmf!? Konstigt, men kanske semestertider, tänke jag men på motorvägen är de ju alltid öppna. Vi körde, bensinen slukades. Vi skulle klara oss fram till flygplatsen och förhoppningsvis tillbaka hem men det känns alltid lite olustigt att köra på ångorna...Väl innan flygplatsen fanns en bensinmack öppen. Nytankad och glad lämnades systerfamiljen av och vi vände hemåt. Idag förstod jag via en blogg jag läser att det var bensinmacksstrejk igår! Det kunde alltså gått ganska illa där ute på motorvägen men som sagt, då man inte förstår allt så är man ibland lyckligt ovetande...