I helgen körde vi upp i Dolomiterna för att ha en lugn och avslappnande familjehelg. Efter 3 h i bilen nådde vi Obereggen och Sporthotellet. Obereggen är knappt en by, den består av två liftar som tar en upp på 2100 m ö h och därifrån, under skidsäsongen ut i ett större skidsystem. Byn är relativt nybyggd, det finns ett tiotal hotell som nästan alla är uppbyggda tillsammans med liftarna. Så här under sommar och höst är det vandrarnas paradis. Vi checkade in på flerstjärningt hotell med spa-anläggning och bara NJÖT. Promenerade runt och tittade på utsikten, tittade på hästar och kor, hoppade i hoppborg (endast barnen!) och avslutade med en härlig stund i hotellets poolanläggning med panoramafönster ut mot bergen.
På söndagen bestämde vi oss för att ta liften upp till toppen för att titta på utsikten, leta djur, bygga koja m.m. Väl uppe började vi traska runt och i ett helt oväntat infall bestämde vi oss för att vandra ner...Sagt och gjort, 2 h senare var vi framme vid hotellet och, hör och häpna, Hjalmar gick själv hela vägen...Selma gick och blev buren av Seb i omgångar. Trötta men otroligt stolta avnjöt vi lunch på hotellet innan vi körde tillbaka hem igen.
Nu är det ny vecka och sedan i fredags är Hjalmar stora killen och åker skolbuss till och från skolan. Det är en bussservice som funkar på så sätt att de kör fram till vår grind, busschaffören går av, ringer på, hämtar Hjalmar, sätter honom på bussen, spänner fast honom och kör iväg. Sedan kommer de och lämnar honom efter skolan. Det är otroligt skönt att slippa köra fram och tillbaka till Hjalmars skola både morgon och eftermiddag. Nu slipper dessutom Selma åka bil fram och tillbaka innan dagis och efter dagis.
