Cascate Bucamante

Mormor är här! Det har som vanligt varit full rulle. Vi har haft barnvakt och åkte då in till Modena för shopping, drink med vänner och middag. Det är inte ofta och därför såå härligt! Men vi längtar hem ganska fort. 5h var vi borta denna gång, sen ville vi hem. I söndags blev det utflykt till ett vattenfall i skogen i bergen söder om oss. Hjalmar var eld och lågor, Selma ganska avvaktande. Det var lerigt och halt men fint och med dånande ljud trots att fallen inte var allt för höga.

Planen

Bara två dagar nu tills mormor kommer - för kommer gör hon. Planen verkar att ha börjat lyfta både från Kastrup och Bologna så det ser lovande ut. Dessutom, har man lovat så har man säger mormor så OM flyget inte går tar hon med sig mannen sin och bilar ner. Selma (och Hjalmar) skall på något sätt få träffa mormor på fredag då Selmas nedräkning är slut! Hoppas, hoppas det stämmer! Hoppas planen håller...

Barnen är nu, vad vi kan se, återställda efter sjukdomarna. De är allmänt trötta men det är nog inte bara sjukdomens fel utan även våren och vädret. Visst blir man lite trött när våren slår till med värme och utelek! Vädret är ljuvligt. Sol och behaglig värme. Lite svensk sommar kan man säga. Dryga 20-22 grader i luften och upp emot 30 grader i solen. Kan det verkligen stämma? Termometern kanske skojar - men härligt är det!

Hjalmar har fortfarande plåster kvar i bakhuvudet, det skall sitta tills det ramlar av sa vår vän läkaren. Hjalmar gläds då han inte kan/får tvätta håret - Selma funderar skarpt på att göra en "Hjalmar" för att få plåster i huvudet och SLIPPA tvätta håret. Att tvätta håret tillhör inte barnens favorit.


Uppdatering 8,20: Askmolnet har flyttat sig och skingrats och planen har börjat gå igen så bilresan ställdes in och nu sitter vi klistrade framför cph.dk (Kastrups hemsida) och följer utvecklingen. Kommer mormor eller ej? Just nu ser det lovande och bra ut! Hoppas!

Nedräkning

Vi räknar nedåt...

Vi hoppas att detta är sista dagen Hjalmar är hemma och att han kan gå till skolan imorgon. Och att Selma (och vi andra) lyckats att INTE smittas så att vardagen kommer igång igen. Sjukdomen har varit seg och slaget i huvudet gjorde ju inte vår kille kryare, mest bara mer ynklig. Det blev inte mycket av denna helg. Ingen tennis och ingen middag med goda vänner, tyvärr. Selma kom dock i väg på kalas och filmer har vi sett i massor.

Dessutom har vi nedräkning till fredag då vi hoppas att mormor kommer. Om nu bara vulkanen och askan kan lugna ner sig och luftrummet öppnas.

-Bara 5 dagar, en hel hand tills mormor kommer visar och säger Selma längtansfullt!

Sjukstuga

Si, här är det sjukstuga som gäller. Både Hjalmar och Selma är hemma och nerbäddade i vår säng och film efter film snurrar i dvd:n. Statusen är sådan att Selma faktiskt egentligen inte alls är sjuk. Hade lite höjd temperatur i natt/morse men är nu mest som ett yrväder som vid varje tillfälle som ges drar runt. Hjalmar, däremot, är verkligen sjuk. Hög feber, klagar emellanåt på ont hals och huvud, har svårt att svälja och hostar ofta så att han blir blå i ansiktet och har antydan till lättare andningsbesvär. Läkarbesök står åter på dagen lista!

Fortsättning följer!

Uppdatering: Läkarbesöket slutade, som nästan alla läkarbesök i Italien gör, med att vi fick köra till farmacian/apoteket och gå där i från med kassar av medicin. Vi har blivit lite hårdhudade efter åren här och sorterar oftast bort en del av medicinen…Denna gång valde jag att börja med högre doser av paracetamol och medicin mot andningsbesvären. Det hjälpte och räckte. Redan under gårdagens eftermiddag är Hjalmar på benen, feberfri och matlusten är på väg tillbaka. Bådar gott inför helgen då tennis, middag och pick-nick står på agendan. Selma är i skolan idag och på UTFLYKT! Hjalmar är lite ledsen över att han missar utflykten till Fauna Selvatica men efter att jag varit i kontakt med en av mammorna i Selmas klass (som är volontär på Fauna Selvatica) ser det ut som om vi kan åka med henne dit en eftermiddag nästa vecka. Håller tummarna.

Senare uppdatering: Jojo, ropa aldrig hej…just som jag och feberfria, pigga och friska Hjalle skulle ge oss ut till affären så dansar han, som vanligt, fram i husets korridorer. Vips halkar han och åker med bakhuvudet in i väggens kant och, jo men visst, öppet sår där under allt håret. Hyfsat litet så ”syster” Nina klipper och klistrar lite och nu är han så gott som hel igen…

Vardag igen

Så var påsklovet över för denna gång och vardagen igång igen. Ganska skönt men lite ledsamt. Väckning, frukost, skolbuss, skola, tennis, jobb, handla, tvätta, promenad, hämtning, fika, lek, middag, lekplats och bums ner i sängen - det var dagens det! Imorgon skall jag träffa några mammor, vars familjer också flyttar hem till sommaren, och planera en "liten" fest. Avskedsfest!

Senare i veckan blir det skolutflykt för både Hjalmar och Selma. De skall besöka ett ställe där man tar hand om skadade djur och hjälper dem att läka och återhämta sig för att sedan släppa ut dem i naturen igen. Det ser dem fram emot. Hela skolan skall (under en vecka i maj) jobba med Action, to take action. Vilket går ut på att de skall läsa och läsa om olika ideella organisationers arbete hur och vad man kan göra för att hjälpa och agera i vårt samhälle. Veckans utflykt är en del i detta kommande temaarbete. De kommer åka halva skolan åt gången och jag har fått möjligheten att följa med en av dagarna. Jag ser också fram emot det.

Hjalmar blev väldigt glad över sina presenter då han fyllde år. Han fick Lego i massor, MASSOR! Spel till sitt Nintendo Ds. Hot Wheelsbilar, Bakugans (?), Juventuströja och en skateboard. I lördag åkte vi dessutom och köpte ett par inlines till honom från hans farmor och farfar. Senare under eftermiddagen och kvällen jobbade han sig runt, runt utanför huset. Glad kille med gott tålamod! Och ganska trött.

Vädret har den senaste veckan varit ljuvligt. Sommarvärme! We like! Idag var den lite kalla luften tillbaka men fortfarande goda vårkänslor.

Då och nu!

Då, 8:onde april 2004

Nu, april 2010

Då kunde du inte mycket mer än det primära och att ständigt charma dina nyblivna och stolta föräldrar. Och skrämma oss. Idag charmar du oss fortfarande och du själv anser att du kan det mesta! Fortfarande är vi lika stolta över dig och fortfarande skrämmer du oss ibland.

Grattis på födelsedagen bästa killen!

Bilar, bilar och mera bilar

Tillsammans med familjen T anlände åter det fina vädret efter en kylig påskhelg. Besöket var ganska kort, två nätter, men under tisdagen gjorde vi en gedigen utforskning av området runt Modena. Då familjen T varit och besökt oss tidigare och då betade av platser som Modena stad och Ferrari gav vi nu oss ut på andra utflykter. Det blev andra bilar denna gång.

Först körde vi till det lilla samhället Sant´Agata Bolognese strax nordöst om Modena och besökte Lamborghini-muséet. Litet men fint och det tindrade i ögonen på både stora och små killar. Efter besök i shopen körde vi söder över för lunch och promenad i naturreservatet runt Salse di Nirano som ligger en bit upp i bergen. Lunchen avrundades med glass och sedan blev det en liten tripp till parmesangården Hombre för att leka lite och titta på ännu en bilutställning, denna gång Maserati bilar. Sen har det såklart varit gott om mat och vin och massa prat…och lekande barn. Där pojkarna mest lekt med...just det...bilar!

Nu har gästerna kört mot Levanto och Cinque Terre och själva (i alla fall en av oss i familjen) väntar med spänning på vad morgondagen har att bjuda på...

Volterra

På skärtorsdagen körde vi, och uppenbarligen en hel del andra, söderut i Italien mot Toscana. Vårt mål var den omtalade, välbevarade, alabasterkända, etruskiska staden Volterra. Det var tät trafik men, vad som gick att utläsa av registreringsskyltarna, var det inte bara turister utan även många italienare som var på väg hem (eller bort) över påsken. Just innan Florens blev vi stillastående inne i en tunnel (utan att se ingång eller utgång) i 30 min. Jag fick verkligen skärpa till mig för att inte få panik. Det var obehagligt, usch!

Väl framme i Volterra fann vi snabbt vårt boende, Hotel Villa Rioddi. Klart godkänt men som under sommaren säkerligen höjs då poolen och terrassen kommer mer till användning. Väl framme väntade vi in vårt resesällskap, Familjen H. De hade kommit iväg lite senare än oss och tyvärr var inte heller de förskonade från den täta trafiken.

Fredagen spenderades i Volterra. Det var ganska kallt och det kom kyliga vindar. Vi valde att promenera från hotellet upp till staden. En ganska lång promenad, på ca. 20 min. Underbara barn höll dock modet och energin uppe både på dit- och hemvägen. Då gläds man. På kvällen tog vi bussen upp till byn för att äta middag. Bussturen uppskattades ovanligt högt av barnen. De är ibland otroligt lätta att tillfredsställa.

Påskafton firade vi på italienskt vis med äkta italiensk lunch på agriturismo/lantgård. 4 rätter underbar mat. Lantgården låg i vackert böljande landskap en bit utanför Volterra. Solen sken och värmde upp oss. Efter lunch och lek körde vi mot San Gimingiano för att provsmaka vin och göra lite inköp av detsamma. Vi hoppas vi gjorde goda köp. På kvällen stannade vi utanför staden och åt pizza, kanske borde vi åkt upp till Volterra och tittat på påskprocessionen som pågick under delar av kvällen och natten men inte denna gång.

Hjalmar och kompisen W har verkligen lekt så fort de fått möjlighet. Konstant lek utan att bråka eller tröttna. De är goa kompisar dessa killar. Selma och lillebrodern N har är inte lika självgående i sin lek. Men så är de ju också lite mindre.

Väl hemma då barnen somnat för kvällen konstaterades att påsken varit lyckad trots att vädret kunde varit bättre men knappast sällskapet. Hjalmar och Selmas humör kunde också varit lite gladare ibland, det är ett envist retandes och kivandes dem emellan. Hon retas och tjuvnyps för att sedan ta på sig "stackars lillasyster-rollen" då Hjalmar fått nog. Han har delvis, tyvärr, lämnat 5-åringens härliga lugn för att ge sig in i en envis, trist och tråkig 6-års trots.