Arrivederci!

Så var det dags. It is time. Tiden är inne att lämna Italien och resa till Sverige. Inte bara resa dit. Resa hem. Hem till Sverige.

Tre år har passerat i ilfart. Det har varit tre underbara år! Vi står färdigpackade med kappsäckar fyllda till bredden av fina minnen och nyvunna vänner som vi tar med oss. Men vi är klara nu, vi är redo att ge oss av hem. Hem till käraste familjerna och gamla goda vänner.

Visst är det lite sentimentalt men i det stora hela känns det bara roligt och spännande såklart. Hjärnan har väl omedvetet bearbetat detta faktum av förändring lite grann, för trots att det sticker lite i hjärtat, så känns det helt rätt. Kanske kommer det komma stunder då vi kommer sakna vårt Italienliv, men kanske inte.

Flyttgubbarna kom tillslut. 6 h försenade. Men i rasande fart packade de ihop och ut vårt hus i lastbilen. På tisdag beräknar de vara framme vid vårt hus i Sverige. Jag längtar efter att få inreda och fixa i MITT EGET hus.

Tack Italien och alla iblandade, här eller där, för våra fina år. Vi säger inte hejdå utan på återseende.

ARRIVEDERCI!

Packning pågår...

4!

Bara fyra dagar kvar i Italien. Oups! Det fixas och donas i huset. Vi planerar och sorterar och aldrig förr har vi slängt/skänkt så mycket saker. I går hade vi marockanska män här och hämtade sakar. Italienska marockanska män. "Dopo le sei", efter kl 18 skulle de komma med en skåpbil för att hämta 2 tv-bänkar, en byrå, en PAX garderob från Ikea i tre moduler, en tjock-tv och ett skoställ. Jo men visst. Klockan 21 kom de med en Fiat Punto...Men de lyckades stapla allt på taket och oerhört glada och tacksamma gav de sig sedan av. Vi är glada att sakerna kommer till användning och inte bra hamnar på tippen.

Vi toppar hela flyttstressen med stopp i avloppet och översvämning i källaren.

Barnen har väl inte sina bästa dagar. Mycket transporter fram och tillbaka, mycket fix och trix. Finns inte mycket att hitta på, men de reder sig och sysselsätter sig. Snart kommer flyttgubbarna då intar vi klubben och poolen på heltid.

Medelhavsväme

Jag har vant mig eller iallafall börjat vänja mig vid värmen. Medelhavsvärmen. Det har barnen med men inte Seb. Nej, för Seb sitter inne på ett luftkonditionerat kontor hela dagarna och släpps först ut efter kl. 17 och då vill han ha mer AC, mer AC. Bara AC. Så nu när jag verkligen tycker att det börjar svalt och svalka så vill han fortfarande vara inne i AC-kylt rum.

Visst är det varmt. Absolut varmt, men framförallt fuktigt. Just nu, 23.30, är det fortfarande över 30 grader. Det är inte det jobbiga - det jobbiga är luftfuktigheten. Säkert över 80 % och det klibbar gott. Nåja, jag sitter ute och NJUTER. Seb sitter inne och FRYSER! Snart är vi i Sverige. Jag hoppas sommarvärmen håller i sig för, trots allt, det finns inget bättre än en svensk sommar på bästa humör.

10!

Tio dagar kvar i Italien. 

Stress blandas med lata timmar vid poolkanten. 

Sista italienska nödvändigheterna skall inhandlas. Vingårdar, acetaior, parmesangårdar, supermarkets, byggvaruhus, andra varuhus, leksaksaffärer, klädaffärer, inredningsbutiker, lampbutiker och krimskrams affärer besöks i salig blandning...Seb brukar fråga om vissa saker verkligen INTE finns i Sverige...

Sen är det drinkkväll med tjejerna och middagar med vännerna. Och kanske en sista tennistimme.

Och packning, sortering och ett och annat besök vid soptippen.

På onsdag kommer flyttbilen, är det sagt. De två senaste familjerna som varit på väg hem har fått besök av dem 1-2 dagar tidigare än bestämt. Det kan bli måndag alltså! 

För oss blir det sen blir det pooldagar, restaurangkvällar och hotellnätter i Modena innan tåget tar oss till Sverige via Österrike och Tyskland. Och en liten bilresa genom Danmark.

Tellaro

Långhelgen vid havet intill byn Tellaro var uppfriskande, behövlig och näst in till underbar. Det är så stor skillnad att vara vid havet än att vara i Italiens inland under sommarmånaderna. Det är några grader svalare och havsbrisen är så härlig. Dessutom är det lyx att bara ha några få steg mellan hotellrum, pool, hav, strand, lekplats, restaurang och bar. Vi valde att ha full pension och att slippa laga mat är så lyxigt då värmen är hög och luftfuktigheten likaså. Denna gång var det riktigt bra mat, massor av skaldjur och fisk på längden och tvären - till hela familjens glädje.

Dagarna tillbringades i poolen eller vid stranden. Hjalmar började snorkla och Selma lekte i sanden. Sen simmades det och döks i poolen. Allt blandades sedan med glass och rikligt med dricka. En stund mitt på dagen försökte vi ta oss in och vila från solen. Semester i sin enkla form. Seb startade de flesta dagar med en löprunda och sedan frukost på terrassen med utsikt över bukten där hotellet låg. När han var tillbaka var det min tur. Tidning, kaffe och macka och en underbar utsikt var en bra början på varje ny semesterdag. Senare slöt familjen upp. Dagarna avslutades oftast med en promenad in till mysiga byn Tellaro för lekplats besök och apertivo innan middagen serverades på hotellet.

3 x besök

 Nyklippt!

En dag som såg ut att börja riktigt bra med moln och friska fläktar övergick efter lunch till totalt vindstilla och hetta igen. Typiskt! Kanske lite svalare imorgon, hoppas det. Hoppas verkligen det för Selmas skull.

Trots värmen hann vi med tre besök idag. Ett förbokat, ett spontant och ett akut. Hjalmar har varit hos frisören och vinterkalufsen är nu ett minne blott. -Kort som pappa, skulle det vara och så blev det. Efter klippningen klagade Hjalmar på att det kliade under tröjan. Små hår antog vi och begav oss till klubben för ett snabbt bad, dusch och glass. Efter glassen lekte barnen glatt med sina vänner. De sprang omkring som vanligt. Selma for i backen, som vanligt, då hon löper omkring med sina flip-flops. För ovanlighetens skull var det inte bara att resa sig upp och leka vidare. Pannan hade ett djupt hack, blodet forsade, Selma skrek och mamman blev uppjagad. Efter tvättning och omplåstring med hjälp av badvakten M begav vi oss så iväg till akuten för att få såret ordentligt fixat. Vi gick emot "reglerna" och valde "vuxensjukhuset" som ligger på vägen hem till vårt hus istället för att trixa oss in i Modena centrum och barnakutmottagningen. Allt gick bra och snabbt och personalen var förträfflig med Selma, enda minuset är ju att INGEN talar engelska...men det fixade sig ändå. Nu är vi hemma och Selma är vi gott mod. Enda restriktionen var; -Inga bad på 2 dagar. Hjälp, det är ju sååå varmt!

omplåstrad...