
Det är alltid sentimentalt och lite sorgligt att bryta upp och lämna Sverige. Vet inte om det är att vi lämnar Sverige som är jobbigt eller själva förändringen i sig; att den längsta tiden för familjen tillsammans under året är över för denna gång, att jobb och skola med rutiner och tider väntar runt hörnet liksom hösten och vintern. Kanske är det den förändringen som är jobbigast. Nåja, hösten lär i alla fall vänta på sig för oss, hoppas vi. Trots att vi idag har haft mulet och bara 22 grader hoppas vi på ytterligare två månader med dagstemperaturer på 25-30 grader. Imorgon skall vi göra ett återbesök på tennisklubben och i poolen.
Sverige och all familj och alla vänner var sig i alla fall likt/lika, inte då på ett tråkigt sätt utan på ett positivt sätt. Det känns som förr, vilket vi tackar för, och det känns faktiskt ok att veta att flyttlasset går mot Sverige om mindre än ett (!) år. Fram tills dess är det bara att njuta av allt som Italien har att erbjuda.
Nu blir det fotovernissage med några av alla det bilder vi knäppte med nya kameran under resan!