Tandläkaren är avklarad

Tandläkarbesöket genomfördes idag. Det var en ytterst liten mottagning men väldigt familjär och trevlig. Allt som allt från det att vi knackade på tills vi blev utsläppta tog det ca. 10 min. Selma höll sig lugn tills dess att vi kom in i undersökningsrummet - då skrek hon som hon aldrig skrikit förr. Hjälp! Tandläkaren höll sig lugn och observerade, tittade och bad oss vricka lite på tanden. Allt bra, helt ok. Intyg för framtiden skrevs och det hela slutade sedan gratis dessutom, inte illa. Skulle vi behöva uppsöka tandläkare här i Italien ännu en gång - då hoppas vi på att Dr M tar mot oss igen.

Lördag/söndag

Höstfärgade vinrankslöv.

Olivodling, alla bilder är från förra helgens uflykt.

Vår tanke och förhoppning var att komma iväg på en liten helgresa under helgen som varit men då vi inte fann något hotell på önskad ort så blev det att stanna hemma istället - och det har varit riktigt skönt. Hjalmar har haft en del läxa att göra (5 år och läxa över helgen...det är nytt det!) och vi har, åter igen, städat garaget. Känns som om vi skulle kunna göra det varje helg...jag är helt oförstånde över hur det kan samlas och stökas så mycket under en liten vecka.

I fredags var vi på kalas hos en italiensk klasskompis till Hjalmar. Det var fri lek och massor av cyklar att köra runt på. Vi var ett par mammor kvar och det är alltid lika trevligt att sitta och småprata och småäta medan barnen leker. Vi råkade dock ut för en liten incident. Selma cyklade glatt runt på en av cyklarna tills dess att hon råkade ramla. Hon gnällde lite och sen var det bra igen. Strax efter tackade vi för oss och gav oss hemåt för att fira fredag.

Väl hemma säger Selma:

-Titta i min mun, mamma. Det är konstigt.

Jag tittar efter och mycket riktigt, en av framtänderna är intryckt och på tanden brevid är en bit avslagen. Fredagskvällen ägnades därför åt att ringa runt för att kolla upp tandläkare och likande. Seb sms:ade en italiensk arbetskamrat som har barn i samma ålder för att höra om tandläkare. När han senare ringde upp henne hade hon redan ringt sin tandläkare och lämnat meddelande och bett om tid för oss på måndag. Verkligen gulligt! Imorgon blir alltså första gången vi besöker en tandläkare här i Italien.

Liknande sak hände Hjalmar då han var runt 2 år. Skillnaden var att det kom massor av blod så upptäckten gjordes snabbt. Likheten är att nu, 2 dagar senare, är intryckta tanden nästan tillbaka i sitt utgångsläge. Selma är dock ganska svullen i ansiktet och lite blå. Stackars liten!

Uppdatering: För er som undrar mår Selma bra. Hon äter och tuggar som vanligt och har, enligt egen utsago, inte ont alls. Tandläkaren hade ej någon ledig tid dag - så imorgon (tisdag) bli det tandläkarpremiär i Italien.

Rosa faran

Tillslut, dagen efter den "stora" dagen, gick Selma med på att följa med ut i garaget och titta på den present vi köpt till henne. Kändes lite annorlunda att tjata på ett barn att öppna sin present men vi visste ju att hon skulle bli överlycklig...och det blev hon. En cykel-som dessutom är rosa! Själv hade jag väl siktat in mig på en inte så "girlie" men Sebs arbetskamrat sålde den billigt (de cyklar jag hittade var antingen dyra eller med likande skumgummihjul) och den är knappt använd. Problemet är att det INTE FINNS (inte alls) cyklar med fotbroms...Kollade runt i affärer och med internationella mammor och fotbroms verkar vara en sån där riktigt bra svensk grej... Så några längre turer blir det inte, vi håller oss på gatan!

Idag är det ingen vanlig dag...

Födelsedagsmuffins som Selma bjöd sina klasskamrater på idag.

Nej, idag är det ingen vanlig dag - idag är det Selmas födelsedag. Hurra, hurra, hurra!

Lite sorgligt är det dock att hon flera gånger under dagen påpekat att hon inte vill fylla år. Hon vill inte följa med ut i garaget och titta på den present som jag och Seb införskaffat, hon vill inte äta tårtan om jag bakat...

Slutet gott, allting gott

Då influensa, förkyning och feber gett med sig och solen äntligen tittde fram kunde vi inte låta bli att ta med oss gästerna till favoritstället Pra´Rosso. Det blev promenad och lunch i solen. Gott. Så trots att besöket till stor del kretsat kring sjukdomar och febernedsättande preparat så fick vi till slut en riktigt äkta italiensk söndag med lunch, vin, sensommarsol och värme.

Gott och ont

Kompis P med dotter W anlände helt enligt tidtabell i måndags. Att ha en kock i huset är lyxigt, det känns nästan som om vi bor i en restaurang. Mycket gott har tillagats i vårt kök. Tyvärr hann inte kompisarna landa förrän influensa och förkylning satte in, dessutom har det regnat måndag-onsdag. Onsdagkväll gav jag mig iväg till Farmacian (apoteket) och bad om starka mediciner. Torsdagmorgon kände sig P mycket bättre och de tog en cykelrunda i byn bla. till det kommunala badhuset medan jag jobbade och barnen var i skolan. Torsdageftermiddag var Hjalmar bjuden på kalas så den tillbringade vi på Oplá...(leklandet). Barnen var trötta, främst Hjalmar, och senare samma kväll visade termometern över 40 grader...Jaha, näste man...Idag är därför Hjalmar och Selma hemma från skolan och vilar, gästena har lånat bilen för att utforska närområdet, dvs. parmesangården, balsamicotillverkningen och Ferrarigallerian.

Fotomaraton på cykel

Förra veckan var det lördagen, denna helgen blev det söndagen som gick i cyklandets tecken...Vi gav oss ut för att äta höstens (?) första glass på favoritstället Ciao och det hela slutade med en 5 km runda i sensommarsvärmen i utkanterna av Formigine. Hjalmar pinnar verkligen på bra på sin minicykel men var (liksom vi andra) lite skärrad och rädd då vi kom ut på en alldeles för smal men vältrafikerad väg. Hade han inte fått punktering ca. 200 m från vårt hus (stor spik i däcket!) hade han cyklat hela rundan.

Kameran var med och med hjälp av den förevigar vi och drar ut det bästa av vår sista sensommar i Italien...Det blev massor av bilder att ladda ner och, förhoppningsvis, att skriva ut så småningom.