Tillslut, dagen efter den "stora" dagen, gick Selma med på att följa med ut i garaget och titta på den present vi köpt till henne. Kändes lite annorlunda att tjata på ett barn att öppna sin present men vi visste ju att hon skulle bli överlycklig...och det blev hon. En cykel-som dessutom är rosa! Själv hade jag väl siktat in mig på en inte så "girlie" men Sebs arbetskamrat sålde den billigt (de cyklar jag hittade var antingen dyra eller med likande skumgummihjul) och den är knappt använd. Problemet är att det INTE FINNS (inte alls) cyklar med fotbroms...Kollade runt i affärer och med internationella mammor och fotbroms verkar vara en sån där riktigt bra svensk grej... Så några längre turer blir det inte, vi håller oss på gatan!
7 kommentarer:
Sà sòt hon àr nàr hon gàr av cykeln fòr att vànda :)
Nämen, vad söt!
Ha ha ha...bra att hon dricker när hon sportar :) Kram Eva
Vad skönt att hon trots allt blev lycklig...Hon lär sig snabbt.
kram/sofia
JA, vad bra att hon håller koll på vätskebalansen!
När jag såg rubriken trodde jag just att det handlade om hur man undviker "den rosa faran", dvs könsrollerna. Och iofs tog du ju upp det men det handlade ju inte egentligen om det! :) Men i slutändan är det ju bra att hon får en cykel liksom!
Nu är jag här igen o skriver.
Ja visst är hon söt, o på denna söta cykel,helt underbart att se när hon tar sig en slurk.
Kanske hon återvänder till Italien en gång o cyklar Giro Italia.
Mamma
Skicka en kommentar