Vår resa i bilder

Delar av Conerobukten

Numana sett från stranden

Vi bodde i Numana, en liten by söder om Ancona. Hotellet var ok, säkert bättre under sommaren då pool och uteplatser kommer mer till sin rätta. Byn var mysig och/men kuperad. Jobbigt med barnvagn. Första morgonen vaknade vi till ganska tät dis så vi gjorde rokad på våra planer och lämnade stranden till sitt öde och körde till de rekommenderade grottorna i Frasassi. Som bjöd på upplevelse. Hjalmar var intresserad en bit in i den 1,5 h guidade rundvandringen, Selma uppskattade bussturen mellan parkeringen och grottan...Seb och jag var imponerade! Tyvärr var fotografering förbjuden så bilder får ni titta på här: http://www.frasassi.com/ första grottan upptäcktes 1971 och grottorna öppnades för besökare 1974. Jag kan komma till minnes att det fanns 7 grottrum att beöka, 5 för oss vanliga (2 extra för extrema grottbesökare). Största grottan var stor...så stor att doumen i Milano skulle få plats...
STOR alltså!

Stranden sett från Numana och premiärdoppet.

Annars blev det mest familjemys på standen, i parken (lekplatser är toppen!), på restauranger och på hotellet. Men det är ju toppen och aldrig långtråkigt men två barn i aktiv ålder!


Vi besökte Numana och närliggande byn Sirolo. Också den uppbyggd på höjden och med underbar utsikt över delar av Conerobukten! Underbart! Önskar att jag var en bättre fotograf med bättre kamera...vill dela med mig!
 

I Svt:s serie "Solens mat" hörde vi (och såg via nätet) när Bo Hagström besökte Portonovo. Stället låg nära och vi begav oss dit en av dagarna och vi ångrar oss inte. Lunchen vi intog var utöver det vanliga, både platsmässigt och smakmässigt. 10 meter från vattenbrynet var det uppdukat med linnedukar och stället bjöd på en matupplevelse som vi kommer minnas (tillsammans med stämmningen och utsikten). Men smakar det så kostar det. Bara priset för att sitta vid restaurangensbord på stranden (och ej inomhus) utgav 30% av notan...Men det var det värt, alla gånger och vi hade kunnat göra det igen och igen och igen...

Alla bilder från Portonovo...

Hemma igen

Så var vi hemma igen efter vår lilla påskresa. Det har varit gott att vara i väg och vara tillsammans hela familjen. Vädret var bra (Hjalmar premiär badade i havet), trafiken underbar (kan trafik vara det!? men jag menar-nästan inga bilar...) och omgivningarna i Marche utsökta.

Nu blir det svensk påskmiddag för oss och sedan skall vi ladda ner och titta på alla de bilder vi lycktas ta. Hoppas att inte allt för många hamnar under delete-knappen! Sen skall vi visa upp några av dem!

Glad Påsk så här i efterhand!

En 5-årsdag!

Hjalmars fem-årsdag har gått i Hjalmars tecken. Vi var uppe tidigt och redan runt 8,20 prövade Hjalmar sin nya sparkcykel ute på gatan...Klockan 9,00 åt vi vår andra frukost. Till lunch hade vi bestämt att möta upp några kompisar till Hjalmar med mammor och syskon i Ferrariparken i Modena för pick-nick med Mc Donalds-mat. Sen blev det lek och bus i solen i parken innan vi alla åkte hem till oss för tårta, saft och kaffe. Mera lek följde innan kompisarna körde hem och vi började fixa med middagen. Maten var önskad av Hjalmar och det blev fiskgryta. Nu vilar vår stora lill-kille upp sig i sängen framför en dvd medan jag och Seb senare skall, som traditionen lyder, beskåda Champions League. Traditionen startade då vi satt och tittade på just Champions League och klockade värkar för fem år sedan...i väntan på "bästa killen"!

Hjalmar tackar för all uppvaktning och alla presenter!

Imorgon börjar även Sebs påsklov och vi beger oss iväg till Marche och Numana. Skall bli sååå gott med familjehelg!

Han cyklar!

Så här dagarna innan sin 5-årsdag knäckte Hjalmar cykelkoden. Oftast. Pinnen är kvar på cykeln men jag/vi behöver sällan hålla. Jag försökte föreviga det hela men det är svårt att vara nära för att hjälpa och samtidigt vara en bit ifrån för att filma bättre. Håll tillgodo!

Smärre chock!

Första dagen på påsklovet har inletts. Hjalmar är hemma, Selma är på dagis. Hjalmar och jag vilar upp oss efter gårdagens kalas. Väldigt lyckat och kul! Maten blev god och barnen lekte och vi vuxna roade oss. Tack alla!

Hjalmar kröp just upp i sängen för att kolla lite dvd/tv, jag surfade in på aftonbladet.se och fick en smärre chock. Jordbävning i Italien i natt! I Aquila i Abruzzo. En bra bit söderut från oss. Området ligger nordöst om Rom. Skalvet var uppenbarligen kraftigt, än så länge 27 döda, många skadade och runt 40 000 hemlösa! Enligt tidningen skulle skalvet ha känts ända till Bologna (inte långt från oss), men vi har inte kännt något och är förskonade. Men det är obehagligt! Så nära. Jag fortsätter uppdatera mig via tidningar och italiensk tv.

En lördag i köket...

Morgondagens kalas-buffé har gjort att jag/vi tillbringat den största delen av dagen i köket. Det gör ingenting! Jag gillar verkligen att laga mat och baka. Vi hade hoppats (vi hoppas fortfarande - större under har hänt) att det skulle bli en härlig vårdag så maten är mestadels "sommarmat". Hoppas att den kommer smaka iallafall - trevligt är jag ganska övertygad om att vi kommer att få.

Det florerar en drog bland de svenska och internationella mammorna här omkring. Tennisdrogen. Det började med att ett par familjer var medlemmar i tennisklubben vilket medförde att mammorna spelade tennis. Några fler familjer blev sedan medlemmar och fler tennisspelande mammor skapades och nu är vi en stor skara familjer som är eller kommer bli medlemmar och de flesta mammorna har gett sig in i tennissporten. Också jag! Och det är som den drog - oerhört kul och utmanande för mig då jag aldrig spelat förr. Snart skall jag förhoppningsvis börja ta lektioner också för det är ganska mycket svårare i verkligheten än det ser ut på tv:n eller då andra spelar. Att sporta ihop är en perfekt sysselsättning tycker jag och till sommaren kommer vi vara ett helt gäng familjer med barn vid poolen på klubben - även det perfekt!

I torsdags var det dags för utvecklingssamtal på Hjalmars skola. Eftersom jag är där ganska ofta för hämtning/lämnning och jobb träffar jag Hjalmars lärare ett par gånger i veckan. För att Seb skall få ta del av Hjalmars skola/dagis så ville han åka på samtalet. Att åka båda hade ju varit det bästa men då vi inte kunde ta med barnen och inte har någon barnvakt så valde vi detta sätt. Seb kom iallafall hem glad och nöjd efter samtalet med Miss S. Den klassen Hjalmar går i är en motsvarande svensk förskoleklass. Miss S. berättade bl.a. att Hjalmar var oerhört påhittig, nyfiken och drivs av en stor lust att lära. Hans nyfikenhet och frågeställningar smittar ofta av sig på hans klasskamrater och skapar på så sätt nya nivåer i deras temaarbeten. Bästa ämnet var annars matte. Pappas pojke! Läsningen var på god väg men skrivningen inte så populär hos vår unge man. Nåja, vi ser ju Hjalmars skola som ett dagis och lägger inte allt för stor vikt vid matte, läsning och skrivning än. Den tiden kommer! Engelskan fungerade numera nästan friktionsfritt vilket vi är oerhört glada för. Tänk om jag fått lära mig engelska redan som 4-åring. Hoppas bara vi skall kunna hitta ett sätt att hålla den vid liv på ett naturligt sätt då vi flyttar tillbaka till Sverige.

Snart, snart, snart

Vi är inne i april och snart är det påsklov. Bara morgondagen kvar. Under påsklovet fyller vår stora lilla kille 5 år. Jisses, vad fort tiden går när man har roligt! Hjalmars önskelista ändrar sig lika ofta om tv-reklamen skiftar och även varje gång han vänder blad i någon av leksakskatalogerna som fortfarande hänger med sen i julas. Seb och jag skall ut och handla imorgon, vi har våra planer. I lördags var det denna som stod högst upp på Hjalmars önskelista (den blir det inte!):

Det är en minimotorcykel (om jag minns rätt benämnde Seb den med "MonkeyBike). Max 50-60 cm hög.

Eftersom Hjalmar fyller år under lovet har våra barnkalas planer inte prioriterats så högt. Därför tyckte Hjalmar att han borde bjuda på något i skolan. Jag gav honom möjligheten att välja vad han ville bjuda på och det resulterade i 2 h storbak för mig under eftermiddagen. Kanelbullar!