...eller inte vilja...det är frågan...
Selmas största kamp nästan var eviga dag är den om att vilja eller inte vilja. Hemma. Från skola/dagis hälsar de: -No problems. Tur är väl det, eller? Trist och jobbigt att hon lever ut det hemma men självklart helt naturligt. I sin tryggaste miljö är det ju lättast och vanligast att trotsa har jag hört sägas. Vad är det då hon vill eller inte vill. Ja, se du, det hänger på dagsläget. Givna saker är dock; inte borsta håret, inte borsta tänderna och alltid ha den rosa muggen. Det är mycket rosa hon måste ha; rosa stumpor, rosa trosor, rosa duploklossen...I helgen köpte vi nya stövlar till Selma. De är inte rosa men mjuka, varma och framför allt lätta att ta av och på (får ingen hjälp med detta på skola/dagis - helst inte iallafall). Tror ni hon ville ha dem? Nix och nej. Ut med dem i trädgården. Nu, 4 dagar senare, är de så pass accepterade att de iallfall får stå vid skostället tilsammans med de andra skorna utan att åka ut i kylan titt som tätt.
En mindre parentes är att fröknarna på Selmas förra dagis, det italienska, ofta kallade henne "Principessa Arrabiata" (den arga prinsessan)...ja, sådan är hon vår "prinsessa"...ganska arg...som tur är det bara ibland och nästan bara hemma!
Vår prinsessa?Regnet och hösten har kommit till oss. Turligt då att vi äntligen har kunnat sätta på värmen i huset (uppebarligen inte lovligt att göra förrän efter den 15 oktober...vi vet inget mer än så, bara att det är så!) Samtidigt eldar vi friskt i öppna spisen. Så friskt föregående helg att veden tog slut. Ny ved står högst upp på morgondagens inköpsista.
Till helgen hoppas vi, och tror vi, på bättre väder. Skolan tar lov i 1,5 vecka och vi skall göra en kortare Toscanatripp för att besöka byn Volterra. Annars kommer det mest bli hemmabus.
Detta konstverk måste ju bara visa upp. Det var barnens 40-års present till sin fina pappa, ett konsverk som skall ramas in och sedan sättas just i blickfånget på en vägg i vårt hus.
5 kommentarer:
En underbar 40 års present.
Kul att stövlarna får vara inne i värmen nu i alla fall.
Den arga lilla prinsessan är iallafall söt.
Jättefint står den lilla damen där o ser ut över havet. Och att posera för fotografering har hon också lärt sig.
Och vad det gäller allt det andra så kommer det nog att ordna sig till mammas belåtenhet till sist.
Mormor
Vad fin hon är den lilla arga prinsessan! Hon börjar bli en stor flicka dessutom.
Kram Linda
Det àr vàl bra att hon àr bestàmd och sàger ifràn (lite jobbigt fòr er bara) Hàr i livet tror jag att man klarar sig bàttre om man har en sàdan personlighet.
Kram!
Vilka fina bilder på Selma! Jag tycker det låter som en bra liten tjej som vet vad hon vill. En Kajsa Kavat. Men kanske lite jobbigt för er, och henne själv också ibland. Men tror hon kommer bli en stark och självständig tjej!
Skicka en kommentar