Parco Natura Viva

Lovet har inte riktigt varit det roligaste. Mycket sjukdomar. Först Hjalmar, sedan Selma och sedan åkte Hjalmar på ännu en magtjofräs...Lyckligtvis fick Hjalmar en hel dags lek med kompisen O i torsdags medan jag var hemma och kurerade Selma. I fredag var vi alla på fötter och Seb ledig så vi tog bilen och körde till djurparken utanför Verona. Parco Natura Viva. En park med tre parker. En "vanlig djupark", en mindre dinosauriepark och en Safari Park. Den sistnämda var verkligen dagens höjdpunkt.

I safariparken tog man sin egen bil och körde in. Runt om bilen promenerade djuren fritt omkring. Festligt men lite kusligt. I vissa delar var säkerhetspådraget höge än i andra, tex. hos lejon, leopard, noshörning och flodhästar. Hjalmar verkligen älskar djur. Nästan alla djur. Han springer från det ena till det andra och letar efter dem, tittar på var i världen de finns (kartor), frågar och insuper all fakta ha kan få. Mera, mera, mera...

Selma tyckte minigrisarna var festligast. Hon gillar liksom mer närsamhället...De vanligare djuren. I torsdags åkte Selma och jag till vår lokala "parmesangård". Där finns det kossor, kalvar och en ensam åsna. Hon var lika nöjd där...nästan...fast att ha en giraff just utanför bilfönstret och att se en påfågel bita en struts som då satte av i full tokig galopp, det är det de pratar mest om...Efter parken körde vi till Lazise vid Gardasjön och åt lunch på en uteservering just vid sjökanten innan vi körde hem igen.

Bildbevis från djurparken kommer senare...eller imorgon...

Tillsammans. Together. Insieme.

Solnedgång vid Gardasjön.

Barnen har novemberlov och så här ligger det till. Vår första plan var att resa till Rom och Amalfikusten. Seb kunde inte ta ledig hela veckan så vi kortade resan till 4 dagar i Toscana. Plötsligt var måndagen full av möten och veckan blev en helg, som blev ingenting. Hjalmar blev ju sjuk. Sånt händer. Just nu när jag och barnen går och drar här hemma och har mysigt ena sekunden och lite långtråkigt och bråkigt nästa längtar jag iväg. Hjalmar vill leka med någon men många, nästan ALLA, är bortresta. Nåja. Som tur är har vi härligt väder. Klart och varmt, över 20 grader i solen och ikväll skall jag gå på bio (Woody Allen-film) och snart kommer några kompisar hem igen och på lördag skall vi ha fullt hus, Allhelgonamiddag!

Idag åkte jag och barnen till Ikea i Bologna och väl framme passerade vi lekrummet och barnen stannade till. Drömmande tittade de in i bollhavet, sedan tittade de på varandra och påstod att de ville vara i lekrummet. Vi har varit på Ikea måååånga gånger och aldrig har barnen velat eller vågat gå in i lekrummet. Nu stod de där och konstaterade att det ville vara där. Tillsammans. Together. Insieme. Kloka som de är kom de också fram till att de tillsammans skulle klara eventuella språkproblem. Tillsammans. Together. Insieme. Det är härligt när de vill och kan och ska göra saker tillsammans. Det är ju inte alltid.

När väl alla blanketter för att få lov att vara lekrummet var ifyllda rusade jag igenom Ikea på rekordtid. Jag vet inte varför, men lite orolig för dem var jag allt. Väl tillbaka vid lekrummet var allt tutto bene, bara bra.

Regnet öser ner...

Ovan bilder är alla från i söndags då vi promenerade runt i "vårt" kvarter och besökte lekplatser. Ovan är en av mina favoritlekplatser, mest på grund av utsikten. Tur att barnen också gillar den.

De senaste dagarna har det regnat. Nästan från morgon till kväll. Det är bara jämngrått och vått vart än ögat ser. Denna sortens väder har liksom sina sidor. Å ena sidan är det uuurtrist men å andra sidan bara sååå mysigt. Vi eldar i öppna spisen, pysslar, bygger koja, läser och myser. Men snart får det gärna sluta regna, iallafall bara för en dag eller så.

Novemberlovet är här. Skolan avslutades med utvecklingssamtal och det var en stolt pappa som kom hem, rak i ryggen med massor av lovord om våra barn och, självklart, saker att jobba med. Barnen trivs i sin skola - det märks. Och vi som föräldrar trivs också med skolan - hoppas det märks. Vi kommer sakna den när detta äventyr är över!

Nu sover barnen och vi firar snart lov/helg med vin och film. I helgen kör vi till Volterra och Pisa i Toscana för att jaga solen och några sista dagar med härlig höstvärme. Väderprognosen spår 20 grader. Vi håller tummarna.

Uppdatering: Nix, inget Toscana. Varken Volterra eller Pisa. Ingen jakt på solen. För utan att vi märkte det vandrade en liten magbacill(?) in i huset under gårdagen och i natt har Hjalmar sprungit fram och tillbaka mellan sängen och toaletten. ISCH! Då vi inte vet utgången och smittrisken tog vi beslutet att flytta fram vår tripp till en annan helg.

Selma ville gärna fotograferas i sin nya pyjamas och, numera, populära skorna. Det svänger fort!

Om vilja...

...eller inte vilja...det är frågan...

Selmas största kamp nästan var eviga dag är den om att vilja eller inte vilja. Hemma. Från skola/dagis hälsar de: -No problems. Tur är väl det, eller? Trist och jobbigt att hon lever ut det hemma men självklart helt naturligt. I sin tryggaste miljö är det ju lättast och vanligast att trotsa har jag hört sägas. Vad är det då hon vill eller inte vill. Ja, se du, det hänger på dagsläget. Givna saker är dock; inte borsta håret, inte borsta tänderna och alltid ha den rosa muggen. Det är mycket rosa hon måste ha; rosa stumpor, rosa trosor, rosa duploklossen...I helgen köpte vi nya stövlar till Selma. De är inte rosa men mjuka, varma och framför allt lätta att ta av och på (får ingen hjälp med detta på skola/dagis - helst inte iallafall). Tror ni hon ville ha dem? Nix och nej. Ut med dem i trädgården. Nu, 4 dagar senare, är de så pass accepterade att de iallfall får stå vid skostället tilsammans med de andra skorna utan att åka ut i kylan titt som tätt.

En mindre parentes är att fröknarna på Selmas förra dagis, det italienska, ofta kallade henne "Principessa Arrabiata" (den arga prinsessan)...ja, sådan är hon vår "prinsessa"...ganska arg...som tur är det bara ibland och nästan bara hemma!

Vår prinsessa?

Regnet och hösten har kommit till oss. Turligt då att vi äntligen har kunnat sätta på värmen i huset (uppebarligen inte lovligt att göra förrän efter den 15 oktober...vi vet inget mer än så, bara att det är så!) Samtidigt eldar vi friskt i öppna spisen. Så friskt föregående helg att veden tog slut. Ny ved står högst upp på morgondagens inköpsista.

Till helgen hoppas vi, och tror vi, på bättre väder. Skolan tar lov i 1,5 vecka och vi skall göra en kortare Toscanatripp för att besöka byn Volterra. Annars kommer det mest bli hemmabus.

Detta konstverk måste ju bara visa upp. Det var barnens 40-års present till sin fina pappa, ett konsverk som skall ramas in och sedan sättas just i blickfånget på en vägg i vårt hus.

En helt ovanlig lördag

Japp. Så låter dagens lägesrapport. Idag har det nämligen varit obligatorisk skoldag för de små liven. Öppet Hus kallade man det, öppet hus för nya familjer. Så klockan 8.00, precis som vanligt, kom skolbussen och hämtade Hjalmar och Selma. Kvar i kylan stod jag och Seb...helt ensamna men med 6h att göra precis vad vi själva ville på...helt ensamna, utan barn vill säga. Det är ovanligt som utlandsboende familj när man inte har släkten nära. Iallafall för oss för barnvakt har vi ingen.

Vad vi gjorde? Vi körde in till Modena och njöt av att strosa runt, titta i affärer, prova kläder, shoppa (mest till barnen dock) och äta lunch med 3 andra barnfria (näst in till) föräldrar. Det var roligt, det var skönt, det var uppskattat och det var välbehövigt...men det är tur att det inte händer varje helg...

(Barnen är som kompesation för dagens skoldag lediga på måndag!)

Nya rätter

Idag har jag varit på matlagningskurs. Det är en mamma som innan hon kom till Italien bott 5 år i Thailand som bjöd in och därför var det thaimat som stod på menyn. 5 rätter + efterrätt. Trots att jag fortfarande är otroligt glad i italiensk mat så är det ibland ganska roligt och gott att äta något helt annat. I vårt område är det inte mycket annat som erbjuds i restaurangväg än italiensk mat. Vi kan hitta sushi och kinamat men inte thaimat - som vi annars är väldigt glada i. Så kursen och medföljande hjälp att hitta ingredienserna var välkommen. Det är ofta detta som är problemet för mig, på de vanliga stormarknaderna är det svårt att hitta ingredienserna som behövs.

Trevligt var det, gott blev det. Och massor blev det över så kväll fick även familjen njuta av thaimat. Uppskattat från Sebs håll, Hjalmar och Selma var halvnöjda då de ansåg att vissa av rätterna var lite väl starka.

Windsurfing

Jag vet knappast något om wind- eller kitesurfing. Jag kan inga termer, inga regler, kan inte nämna en enda känd och duktig surfare. Vet inget annat än att jag gillar det. Färgerna, vinden, farten, styrkan, vattnet och känslan av frihet. Och jag gillade Point Break, surfarfilmen från det tidiga 90-talet med dåtida snyggingarna Patrick Swayze och Keanu Reeves. Jag är idag glad över det minnet som numera finns lagrat i hjärna och hjärta från när jag och Selma stod hand i hand i den arla morgonens isande vind vid Gardasjöns kant och njöt av surfing. Ett minne för livet!